Koldioxid & lovsånger
Fyfan vad jag hatar bilismen.
Jag tänker på det rätt ofta, snarare varje dag.
Alla ser fram emot att ta körkort och slösa sina slavarbetade pengar för att köpa ett fodorn med motor, hjul, ratt, likdelar och allt vad en bil består av.
Personligen så ger det mig ångest (Suprise, allt ger mig ångest). Då menar jag inte bara lite oro utan jag ligger och kallsvettas om nätterna och drömmer mardrömmar om jeepers creepers, att jag drunknar i koldioxid och körkort med mera. Att bara gå över en väg ger mig ångest, helt allvarligt. Ni som brukar gå vid min sida när jag ska försöka komma över till andra sidan vet ju hur jag ofta förvandlas till en stressad gris som precis ska in till slakteriet vid dessa skeden. När jag är ensam är det ännu värre, för då har jag ju ingen som kommer försöka rädda mig när jag blir påkörd och håller på att dö.
T.ex när jag ska över vägen från min busshållplats, helt ensam & har döden att vänta. Ibland klappar mitt hjärta så hårt att det gör ont i bröstet och folk beskådar mig med avsmak när de ser hur jag försöker lugna mig genom att dansa raggae.
Jag vill ofta bara lägga mig ned sentimentalt i fosterställning på trotoaren och sjunga en lovsång till satan och sedan gråta en skvett.
Det mest komiska enligt mig är att dagens ungdom/människa räknar med införskaffning av körkort och bil i livsuppgifterna, precis som att skaffa jobb, barn och gifta sig.
Hur kan ni sitta och tycka att det är kul med bilar?
Det går ju inte ens att jämföras med den första cykeln.
Det var kul.
haha! tyvärr kan jag inte hålla med dig om att man får ångest utav körkort och såvidare.. visst, miljöförstöring till tusen och så vidare och så vidare men fan det är fruktansvärt kul att köra bil!
förövrigt är det livets mening att se på dig medan du försöker ta över dig en trafikerad gata.. hur värt som helst!
exakt.
Det är onödigt bekvämt med bil.
Jag tycker vi kan lida lite för vårt leverne
och våra nöjen. Det är ju ändå inget i jämförelse med hur mycket vi i framtiden kommer lida av jordens undergång.
shit. Jag skrev om jordens undergång som om det skulle vara någonting dåligt.
Ingen skulle bli lyckligare än jag om jorden bara smulades sönder och blev till glitter i alla färger som spreds i rymden. Bara det går snabbt.
Det finns bara två alternativ för att jorden ska godkännas. nummer 1: undergång. nummer 2: peace, hippies, grönt och solidaritet men det var ju 70 talet och den tiden är förbi. så då antar jag att vi väntar på jordens undergång.
Jag tycker det är fullkomligt absurt att mena att det någonsin skulle komma något positivt ur jordens undergång annat än det uppenbara; att förhoppningsvis även människans existens upphör.
Att vi människor inte förtjänar den plats vi lever på är, väl för många(?), en självklarhet, men att de vi delar den med också skall berövas på sitt hem - det är ensfoienrgoierngioriotnrosbfaejrpwöetgmweölafneahhfrioäahreiäphaiorähenioäanfeioäahoieäahriäenaiofnieohfioäanioäraiohieoabnfieaoänorehiaouehriäenafioehanioärhioaweähnfioeaänärfhaioährioehäarioehrioenioärnfaioähfioäeahrioäeaniärfeioarhioehroineaäofnioeawr.
Ett PK-inlägg även från mig, tjoho.
Jag känner igen mej. Jag får ångest av alla bilar. Hatar att behöva åka långa sträckor när päronen ska nånstanns och se massa bilar runt om. Samtidigt som jag själv inte är ett dugg bättre eftersom att jag också sitter i en bil. Blir as förbannad när man ser 10 000 bilar och det är alltid bara 1 person i varje bil. Världen skulle vara vacker utan avgaser, bil & lastbils ljud, bilvägar osv. Och tänkt hur bra djuren skulle må !
